Har du “Njutsvikt”? Här är 6 ekonomiska diagnoser som skapar ekonomisk stress

I podden En Economistas Podcast beskriver ekonomiprofilerna Hanna från Nordax Bank och Pingis Hadenius hur många av oss fastnar i olika ekonomiska beteenden, nästan som diagnoser.

– Har du ont någonstans kanske du behöver gå till en naprapat. Samma sak gäller privatekonomin. Hur känner jag kring pengar? Är det något som ligger och skaver? Man ska vara vaksam på de här symptomen som skapar ekonomisk stress, säger Hanna.

Hur minskar man den ekonomiska stressen?

Att minska ekonomisk stress handlar delvis om att få bättre ordning på sin ekonomi, att ha marginaler, en buffert och en känsla av kontroll. Men det finns också en annan viktig del, att förstå sin egen relation till pengar.

Att reflektera över sina känslor kring pengar kan ge viktiga insikter. För vissa handlar stressen om att ekonomin faktiskt är pressad. För andra kan det handla om beteenden och tankemönster.

– Du kan ha svårt att njuta av saker trots att du faktiskt har råd. Det är också en negativ känsla kring ekonomin. Du har pengarna men kan inte riktigt använda dem.

I podden går Hanna och Pingis igenom sex olika så kallade “penga-diagnoser”. Beteenden som kan ha en negativ effekt på ditt psykiska välmående och sätt att bryta dessa mönster.

1. Njutsvikt – när tankar om pengar förstör upplevelser

Du sitter på en restaurang, men istället för att njuta av matupplevelsen räknar du på vad middagen skulle ha kostat hemma.

– Jag kan tänka; den här hade man ju kunnat laga hemma för 13 kronor, säger Pingis.

Fenomenet kallas enligt Nordax:s Hälsonomikollen* för Njutsvikt. Det handlar om när ekonomiskt tänkande gör det svårt att njuta av sådant man faktiskt har råd med.

Botemedel

Ett sätt att minska stressen är att avsätta en tydlig budget för nöjen. När pengarna redan är planerade blir det lättare att släppa kostnadstankarna och vara närvarande.

2. Riskfobi – när tryggheten begränsar livet

Många strävar efter ekonomisk trygghet. Man bygger en buffert och lägger stort fokus på sparandet, men glömmer ibland bort att faktiskt leva. I vissa fall kan rädslan för risk bli så stark att den påverkar viktiga livsbeslut.

– Det kan handla om att inte våga säga upp sig från ett jobb man vantrivs på eller att avstå från att köpa bostad eftersom man inte vet hur bostadsmarknaden kommer att utvecklas. Det kan verkligen bli något som håller en tillbaka i livet, säger Pingis.

Botemedel

Börja i liten skala. Psykologer brukar prata om exponering, alltså att vänja sig vid det som känns osäkert steg för steg. Lite som vid spindelfobi där man långsamt närmar sig det som skrämmer.

Det kan till exempel handla om att testa en mindre investering och sedan ta lite större beslut i takt med att tryggheten ökar.

3. Optimeringsneuros – när ekonomin tar över vardagen

Flyttar du pengar mellan konton för att få några kronor extra i ränta? Kollar du ofta om du valt rätt fond?

Då kan du lida av det som podden kallar Optimeringsneuros.

I en tid där sparråd sprids snabbt på sociala medier är det lätt att känna att man alltid borde göra något smartare med sina pengar.

Botemedel

Fundera på vad som faktiskt får dig att känna trygghet. En buffert på ett enkelt sparkonto kan ibland vara mer värdefull för sinnesron än maximal avkastning.

4. Beslutsparalys – när för mycket information stoppar dig

I dag går det att jämföra allt, från investeringar till semesterresor. Men ibland leder informationsflödet till motsatsen, att man inte fattar något beslut alls.

Du spenderar veckor på research om vilket hotell som är bäst eller vilken investering som är smartast, men kommer aldrig till skott.

Botemedel

Hanna och Pingis tipsar om att sikta på “tillräckligt bra” istället för perfekt.

Skriv ner några kriterier som är viktigast för dig, till exempel kostnad, tid, känsla och risknivå. Poängsätt vad som väger tyngst och fatta beslut utifrån det.

5. Jämförelsesyndrom – när andras pengar stressar dig

Sociala medier gör det enkelt att jämföra sig med andra. Bilder från en lyxig semester, drömhuset eller en promotion.

Det kan skapa en känsla av att man ligger efter ekonomiskt, något som i sin tur kan leda till missnöje och stress.

Botemedel

Ett konkret tips är att rensa i flödet.

– Avfölj konton som triggar stress, säger Pingis.

Fokusera mer på dig själv. Bygg upp din egen självkänsla genom att fokusera på dina egna mål och framsteg.

6. Fixeringen vid att bli rik snabbt

På sociala medier finns mängder av konton som lovar snabba pengar genom trading eller kryptovalutor.

Men ekonomiexperter menar att det ofta skapar orealistiska förväntningar.

– Om det var så lätt att bli rik skulle alla vara det, konstaterar Hanna.

Botemedel

Fokusera på långsiktighet istället för snabba vinster.

En grundregel i privatekonomi är att ha en buffert motsvarande tre till sex månaders utgifter. Det är något som även myndigheter som Kronofogden och Konsumentverket brukar rekommendera.

Fakta: Pengar och psykisk hälsa

Flera studier visar att ekonomisk oro är en vanlig stressfaktor i människors liv.

Enligt myndigheter som Folkhälsomyndigheten kan ekonomiska problem påverka både psykisk hälsa och relationer.

I podden sammanfattas kopplingen mellan ekonomi och välmående så här:

– Det handlar inte om hur mycket pengar du har, utan hur pengar påverkar dig.

Att bli medveten om sitt eget ekonomiska beteende kan därför vara första steget mot både bättre ekonomi och bättre mående.

Har du gjort Hälsonomikollen?

På Hälsonomikollen.se kan du testa hur pengar påverkar dig och ditt mående och få tips på hur du kurerar dig. Tar bara 2 minuter, så in och testa nu!

Hälsonomikollen är framtagen av Nordax i samarbete med psykologerna David Waskuri och Johan Östlin.

Vill du ha fler tips? Lyssna på En Economistas podcast

Innehållet är baserat på En Economistas podcast: Säsong 8, avsnitt 1: ”Dags för den årliga Hälsonomikollen

Lyssna här