När 50/50-ekonomin blir en fälla – så upptäcker du ekonomisk kontroll
Att dela lika på allt kan låta rättvist. Men vad händer när en strikt 50/50-uppdelning gör att den ena kan bygga ekonomisk trygghet medan den andra lever på marginalen? I värsta fall blir pengarna ett maktmedel som används för att styra, kontrollera och begränsa den andra.
I senaste avsnittet av En Economistas Podcast diskuteras ekonomisk kontroll i relationer. Programledarna Hanna från Nordax och Pingis Hadenius gästas av Manuela Gaetani (Pengasnack på Instagram), som själv har erfarenhet av att ha levt i en ekonomiskt kontrollerande relation.
Ekonomisk kontroll är bra – om båda har den
I Nordax undersökning från förra året syns en tydlig trend: känslan av ekonomisk kontroll har ökat kraftigt de senaste åren. En möjlig förklaring är de snabba ränteuppgångarna, som tvingade många hushåll att skaffa sig bättre koll på sin gemensamma ekonomi.
"Det tvingade fram bättre kontroll. Man var tvungen att lägga allting på bordet, kolla vad man har för utgifter och inkomster och hur det matchar varandra", säger Hanna.
Men ekonomisk kontroll kan också handla om något helt annat: när en partner medvetet använder pengar eller ekonomiskt övertag för att begränsa den andras frihet.
Manuela beskriver hur hon själv, i en tidig relation, tvingades acceptera en 50/50-uppdelning trots att hennes partner tjänade betydligt mer.
"Pengar var ett sätt att manipulera mig för att hålla mig kvar i relationen", berättar hon.
När hon till slut ville lämna stod han på hyreskontraktet. Han krävde pengar i efterhand för sådant han tidigare hade bjudit på och fakturerade henne för räkningar hon aldrig hade gått med på att betala. Till slut tvingades hon ta ett lån hon egentligen inte hade råd med.
"Jag tog ett lån för att köpa mig fri från relationen", säger Manuela.
Varningssignaler att vara uppmärksam på
Utifrån sina egna erfarenheter lyfter Manuela flera mönster som i efterhand visade sig vara tydliga varningstecken:
- En partner som antyder att du står utan bostad om relationen tar slut
- Krav på att dela lika på alla kostnader, oavsett om du exempelvis studerar, är föräldraledig eller har betydligt lägre inkomst
- Presenter eller bjudningar som senare används som ett maktmedel i konflikter
- Att den gemensamma ekonomin inte diskuteras öppet, utan i praktiken bestäms av den ena parten
När obalansen smyger sig på av gammal vana
Ett ekonomiskt övertag i en relation behöver inte vara medveten manipulation. I många relationer får en person helt enkelt ett större ansvar för ekonomin av vana eller bekvämlighet. Men även då kan en obalans bli ett problem om den innebär att den andra saknar insyn eller möjlighet att fatta egna ekonomiska beslut.
Några saker kan därför vara bra att göra oavsett hur relationen ser ut:
- Prata öppet om ekonomin regelbundet: Vem betalar vad, vem sparar och vem har insyn i ekonomin? Gör det till en vana, inte något ni bara pratar om när ett problem redan har uppstått.
- Ha ett eget sparande: Ett eget privat sparkonto ger dig större handlingsutrymme om livet förändras.
- Prata om en eventuell separation: Hur skulle ni lösa boendet om relationen tar slut? Vem står på hyres- eller bostadskontraktet, vad händer med ett gemensamt bolån och vem har möjlighet att bo kvar? Prata också om gemensamma lån, sparande och andra tillgångar. Det kanske inte känns romantiskt men är betydligt enklare att reda ut i lugn och ro, ifall relationen skulle ta slut.
Om pengar däremot används för att kontrollera, isolera eller hota en partner kan det vara en del av ekonomiskt våld. Då räcker det inte alltid att försöka prata om ekonomin. För den som befinner sig i en sådan situation kan möjligheten att lämna också vara beroende av den egna ekonomin, vilket gör eget sparande och insyn i ekonomin extra viktigt.
Så får du bättre koll på din ekonomi
Att förbättra sin ekonomi handlar sällan om att göra allt perfekt från början. Ofta kan några enkla vanor göra stor skillnad:
- Gå igenom kontoutdragen: Kartlägg dina utgifter tre månader bakåt i tiden för att se var pengarna tar vägen.
- Gör en budget: Få koll på fasta kostnader, abonnemang, försäkringar och andra återkommande utgifter.
- Bestäm fritt utrymme: En tydlig summa för vad du får spendera fritt gör det enklare att hålla nere vardagsutgifterna.
- Automatisera sparandet: Låt en bestämd summa föras över direkt när lönen kommer.
Manuela är ett exempel på vad förändrade vanor kan göra. "Från skuld på 55 900 kr till ett sparande på 126 300 kr på ett år! Idag är ekonomi ett av mina största intressen", säger hon.
Grunden läggs ofta tidigt
Vår relation till pengar formas sällan först i vuxen ålder. Ofta börjar våra ekonomiska vanor och föreställningar redan i barndomen.
"Jag hade en skev relation till pengar när jag växte upp", berättar Manuela, som kom från en familj där ekonomi var ett tabubelagt ämne snarare än något man pratade öppet om.
Att förstå varifrån ens egna ekonomiska mönster kommer kan därför vara ett första steg mot att förändra dem.
Det kan också vara bra att prata med någon du litar på, för att lättare få perspektiv och börja förändra en situation som inte känns bra.
Eller som Manuela själv sammanfattar det:
"Dra ut skammen i ljuset, då krymper den."
Vill du ha fler tips? Lyssna på En Economistas Podcast
Lyssna på hela Manuelas berättelse i En Economistas Podcast, säsong 9, avsnitt 3: “Skulder, skam och vägen till frihet”.