8 vanliga frågor om arv
Arv är ett laddat ämne som många drar sig från att ta upp för diskussion. Samtidigt är det just bristen på kunskap och samtal som kan skapa missförstånd och konflikter längre fram i livet.
Genom att skaffa dig koll på de juridiska grunderna blir det att fatta rätt beslut och att ta samtalet, innan det är försent. Här svarar vi på sju vanliga frågor om arv, så att du kan känna dig tryggare och bättre förberedd när det blir aktuellt.
1. Vem ärver först?
Arvsordningen bestämmer i vilken ordning make, maka och släktingar ärver om någon avlider utan testamente.
- Gift make eller maka går alltid först i turordningen. Om det finns barn har de rätt till sin laglott, som är hälften av arvslotten.
- Barn (bröstarvingar) ärver i första hand efter sina föräldrar och har alltid rätt till sin laglott, även om det finns ett testamente som gynnar maken/makan.
- Föräldrar och syskon ärver om det inte finns make/maka eller barn. Om föräldrarna är avlidna går arvet vidare till syskon.
- Mor- och farföräldrar och deras barn ärver om inga närmare släktingar finns.
Notera att sambos inte är med i arvsordningen och inte har någon automatisk arvsrätt. Vill man att sambon ska ärva måste det stå i ett testamente.
2. Vad är skillnaden på arvslott och laglott?
- Arvslott är den totala del av arvet som en arvinge skulle få enligt arvsordningen om inget testamente finns. Vem som är arvtagare och vilken ordning man står i avgör arvslotten.
- Laglott är den del av arvslotten som är skyddad enligt lag. I Sverige är laglotten alltid hälften av arvslotten. Även om den avlidne testamenterar bort resten kan arvinge kräva sin laglott.
Exempel: Om arvslotten är 500 000 kronor är laglotten 250 000 kronor. Barnet kan alltid kräva dessa 250 000 kronor, även om testamentet säger något annat.
3. Vad gäller för särkullbarn?
Särkullbarn är barn som någon har med någon annan än sin nuvarande maka, make eller sambo. Det är alltså barn från ett tidigare förhållande.
- Särkullbarn har alltid rätt att få ut sin arvslott direkt när den förälder de ärver från avlider. De behöver alltså inte vänta på att den efterlevande maken eller makan går bort.
- Precis som andra barn har särkullbarn alltid rätt till sin laglott, som är hälften av arvslotten.
- Om särkullbarn kräver sin del direkt, leder det till att den efterlevande maken får mindre kvar. Därför är det vanligt att familjer med särkullbarn planerar arvet noggrant, till exempel med testamente eller gåvor under livet.
4. Hur gör vi med arv om vi är sambos?
Sambos ärver inte varandra automatiskt enligt svensk lag, vilket skiljer dem från gifta par. För att skydda varandra finns några alternativ:
- Testamente är den enklaste lösningen. En sambo kan skriva ett testamente som säger att den andra ska ärva bostad, bohag eller andra tillgångar.
- Samborättslig bodelning kan göras om man har gemensam bostad eller bohag som används gemensamt.
- Livförsäkring eller sparkonto kan också skrivas så att sambon blir förmånstagare.
5. När är det viktigt att skriva testamente?
Ett testamente är viktigt när du vill påverka hur ditt arv ska fördelas, särskilt i situationer där lagens arvsordning inte speglar din egen vilja.
Det är extra viktigt att skriva testamente om:
- du är sambo och vill att din partner ska ärva
- du har särkullbarn och vill planera fördelningen
- du vill att någon annan än den närmaste familjen ska få del av arvet
- du vill fördela arvet på ett annat sätt än lika mellan barn
Viktigt: Ett testamente behöver vara skriftligt och bevittnas av två personer för att vara giltigt.
6. Vad gäller vid förskott på arv? Är gåva samma sak?
Ett förskott på arv är pengar eller egendom som ett barn får under föräldrarnas livstid och som räknas som en del av arvet när föräldern går bort.
- En gåva är inte automatiskt ett förskott. Vill föräldrarna att den ska räknas som förskott måste det tydligt anges, annars räknas den som en vanlig gåva och påverkar inte arvslotten.
- Värdet av förskottet dras sedan från barnets arvslott så att alla får sin rättmätiga del.
Exempel: Om ett barn får 200 000 kronor som förskott på arv och arvslotten senare beräknas till 500 000 kronor får barnet 300 000 kronor när arvet fördelas.
7. Vad är bouppteckning?
Bouppteckning är en officiell sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder. Den är ett juridiskt krav och behövs för att arvet ska kunna fördelas korrekt.
- Innehåll: Alla tillgångar, skulder och eventuella gåvor som räknas som förskott på arv.
- Ansvar: Vanligtvis de närmaste anhöriga, ofta barn eller make/maka.
- Tidsram: Bouppteckningen ska lämnas till Skatteverket inom tre månader efter dödsfallet.
- Varför: Den fungerar som underlag för arvskifte och säkerställer att alla arvtagare får rätt del av arvet. Den kan även behövas av banken, försäkringsbolag och andra myndigheter.
8. Betalar man skatt på arv?
Nej, du betalar ingen arvsskatt i Sverige. Däremot kan vissa tillgångar påverka framtida skatter:
- Om du säljer en ärvd bostad kan kapitalvinstskatt bli aktuell.
- Fastighetsavgift och andra löpande kostnader tillkommer alltid, även om arvet i sig är skattefritt.
- Att förstå arvets ekonomiska konsekvenser tidigt hjälper dig att undvika oväntade kostnader och konflikter.
Vill du ha fler tips?
Lyssna på en Economistas Podcast, avsnitt 6: Kan arv rädda jämställdheten?