Gå till sidans innehåll

Fler artiklar

Skatt, bidrag och avgifter 2026

Skatt, bidrag och avgifter 2026

Efter flera år med hög inflation, dyrare bolån och en pressad privatekonomi ser 2026 ut att bli ett något ljusare år för många hushåll. Det handlar inte om några stora förändringar, utan om flera mindre justeringar som tillsammans kan göra skillnad. Lägre skatt på arbete och pension, höjda bidrag och sänkta avgifter gör att många får lite mer kvar varje månad.

Jobbskatteavdraget vässas

Den tydligaste förändringen gäller jobbskatteavdraget, som stärks ytterligare 2026. För dig som tjänar runt 35 000 kronor i månaden innebär det cirka 300–350 kronor mer kvar varje månad efter skatt. På ett år blir det runt 4 000 kronor. Tjänar du mer blir skattesänkningen större i kronor räknat, även om den procentuella effekten är ungefär densamma.

Pensionen ökar mer efter skatt

Den genomsnittliga totala pensionen – alltså allmän pension och tjänstepension – ökar med 110–900 kronor per månad efter skatt. Före skatt handlar det om 140–560 kronor per månad. Att ökningen märks mer efter skatt beror på att grundavdraget höjs igen 2026, vilket sänker skatten för de flesta pensionärer.

Högre gräns för statlig skatt

Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs något nästa år. Det gör att löneökningar i större utsträckning inte försvinner i högre skatt.

  • Är du under 66 år går gränsen vid 660 400 kronor per år (cirka 55 000 kronor i månaden).
  • För den som fyllt 66 år vid årets ingång är gränsen högre, 760 500 kronor per år.

Kommunalskatten sänks lite

I genomsnitt sjunker kommunalskatten i Sverige med omkring 3 öre per hundralapp 2026. Det är inga stora pengar, men kan ändå ge några tior extra i månaden för den som bor i en kommun som sänker skatten. Skatten skiljer sig dock mycket i olika kommuner – från knappt 29 procent i Österåker till över 35 procent i Dorotea.

Höjt bostadsbidrag

Den största förbättringen för hushåll med låg inkomst kommer genom höjt bostadsbidrag. Det gör att ensamstående föräldrar med låg inkomst gynnas mest. Enligt SCB ökar deras disponibla inkomst i genomsnitt med cirka 1 230 kronor i månaden, vilket motsvarar ungefär 4 procent.

Lägre avgifter i förskolan

Från och med 1 januari 2026 justeras maxtaxan för förskola och barnomsorg.

  • Inkomsttak: 61 560 kronor per månad
  • Maxavgift per barn och månad:
    • Första barnet: 1 847 kr
    • Andra barnet: 1 231 kr
    • Tredje barnet: 616 kr

Avgiften beräknas som en procent av hushållets bruttoinkomst, men blir aldrig högre än maxbeloppet. För många barnfamiljer innebär det lägre kostnader varje månad.

Mer skattefritt sparande på ISK

För dig som sparar på investeringssparkonto (ISK) eller i kapitalförsäkring höjs det skattefria beloppet från 150 000 till 300 000 kronor. Har du mindre än 300 000 kronor betalar du ingen ISK-skatt alls. Har du mer sparande betalar du skatt bara på den del som överstiger gränsen. För många småsparare handlar det om några hundralappar mindre i skatt per år.

Sänkt matmoms ska ge lägre matpriser

Ett av de mest omtalade förslagen inför 2026 är en tillfällig sänkning av momsen på livsmedel, från 12 till 6 procent. För ett hushåll som lägger 4 000–5 000 kronor i månaden på mat kan det betyda ett par hundralappar lägre kostnader varje månad. Effekten är störst för låg- och medelinkomsttagare, där matkostnaderna tar en större del av inkomsten.

Lägre elskatt men höjd elnätsavgift

Energiskatten på el sänks med omkring 10 öre per kilowattimme. För ett hushåll med normal elförbrukning kan det innebära några tusen kronor mindre per år, beroende på hur mycket el som används.

Däremot höjs elnätsavgiften 2026 i många delar av landet. Avgiften bestäms av elnätsbolagen och innebär högre fasta elkostnader för hushållen, oavsett förbrukning. Hur stor höjningen blir beror på var du bor och vilket elnätsbolag du tillhör.

Är 2026 ett ”skattesänkarår”?

Ja men på en ganska blygsam nivå. Det är inga stora reformer som vänder upp och ner på ekonomin, utan flera mindre förändringar som tillsammans märks i vardagen: lite lägre skatt på lön och pension, högre bidrag till dem som behöver mest, lägre avgifter för barnfamiljer och snällare skatt på sparande.

Vilka gynnas mest?

I kronor räknat får medel- och höginkomsttagare mest, eftersom jobbskatteavdraget ger större effekt ju mer man tjänar. En familj med två höginkomsttagare och barn beräknas till exempel få omkring 821 kronor mer i månaden, vilket motsvarar 0,9 procent högre disponibel inkomst.

Samtidigt får även låginkomstfamiljer det något lättare. En familj med två låginkomsttagare och barn får runt 464 kronor extra i månaden. Det är mindre i kronor, men ökningen är lika stor procentuellt – 0,9 procent.

Summa summarum: 2026 blir inget mirakelår för privatekonomin, men för många hushåll innebär det ändå lite mer pengar kvar efter att räkningarna är betalda.